Det leder för oss nordbor till:
- Massiv censur på Internet
- Kraftiga ingripanden i inrikespolitiska frågor
- Ekonomisk krigföring mot oliktänkande
- Militär krigföring mot oliktänkande
Idag sker en omfattande Internetcensur från alla de stora sociala medierna. De som har beordrat Internetcensuren är EU som även ställt ultimatum till IT-jättarna att agera mot så kallat ”näthat”. EU-direktivet har bland mycket annat lett till att Youtube-dissidenter fått sina konton avstängda utan förvarning och att maktkritiska Twitter-konton stängs ner.
En av de värsta censuråtgärderna på Internet sker från svenskt håll där regeringen tillsammans med företag som Google, Facebook och Youtube bland annat censurerar journalistiskt material från alternativa medieaktörer. Sveriges regering må vara skrupellös, men hade inte kunnat agera som de gjort utan EU:s mandat i ryggen.
Införa förra EU-valet gick EU ut med att de ”förklarat krig” mot så kallad fake news. Även här ställde man ultimatum och krav på IT-jättarna att ta bort material som inte stämmer överens med EU:s världsbild. Europarlamentets vice ordförande har själv erkänt att EU:s ”fact checking” handlar om att ”hindra vissa politiker från att vinna platser vid nästa EU-val”. EU-representanten talade specifikt om EU-skeptiker som ska begränsas. Det är med andra ord ett planerat valfusk som går ut på att hindra anti-globalister från att nå ut till presumtiva väljare.
För att hålla koll på alla oliktänkande krävs massiv övervakning. Artikel 11 och 13 i upphovsrättsdirektiven, vilka nu röstats igenom i EU, tvingar IT-jättarna till att tillhandahålla ”innehållsigenkänningsteknologi” för att skanna av vanliga användares beteenden. Kritik mot filtren handlar om att de kommer att hindra fri debatt. Dessutom befarar många att massövervakningen av medborgarna kan komma att leda till att regeringar får tillgång till ett omfattande åsiktsregister.
Den första massiva censuråtgärden EU gjorde var den så kallade IPRED-lagen. Den innebär att internetleverantörer måste lagra information om sina användare för att sedan lämna ut till den gigantiska (främst judeo-amerikanska) musik- och filmindustrin.
EU lägger sig allt mer i folkvalda beslut och vilka åsiktsströmningar och politiska organisationer som får råda i de olika länderna. Ett exempel är tillslaget mot Gyllene gryning i Grekland, där EU tillsammans med globala sionister pekats ut för att ha gett direktiv till landets statsminister att kväsa all opposition.
Under den olagliga statskuppen i Ukraina där den folkvalde presidenten Viktor Janukovytj avsattes var EU den kraft i Europa som understödde kuppen. Anledningen att Euromajdan ägde rum var att den ukrainske presidenten i sista stund nekat ett stort handelsavtal med EU och istället vänt sig till Ryssland. Detta kunde inte tolereras av EU och man försatte därför landet i en krissituation.
EU var också den institution som beslutade huruvida det nationaldemokratiska partiet i Tyskland, NPD, skulle förbjudas eller inte. EU valde att inte förbjuda NPD, men den uttryckliga motiveringen från EU:s domstol var att NPD inte hade tillräckligt stort inflytande över tysk politik för att förbjudas. När den svenska regeringen utlovat att försöka förbjuda Nordiska motståndsrörelsen är det just EU-direktiv man hänvisar till.
EU arbetar även ekonomiskt för att säkerställa att misshagliga partier inte får inflytande. Det värsta exemplet är när det österrikiska partiet FPÖ genom fria val nådde regeringsställning och EU svarade med att ekonomiskt bojkotta landet, något som ledde till att landet sattes i kris och därefter den folkvalde politikern Jörg Haiders avgång. Idag har EU genomfört ekonomiska sanktioner gentemot länder som Ungern och Polen, vilka är fattiga länder som drabbas ännu hårdare.
Ett stort problem är att förbud mot politisk opposition och ingripanden i inrikespolitiska ärenden kan ske utan att det folkvalda parlamentet i det egna landet behöver besluta om det, eller stå till svars för sina beslut. Man kan istället hänvisa till en osynlig kraft som tar besluten någonstans i Bryssel.
Repressionen från EU, mot stater och europeiska medborgare, visar att man inte alls är intresserade av att värna någon demokrati utan att syftet är att säkerställa att man bibehåller makten. Medborgarna ska inte kunna protestera, vare sig på Internet eller via fria val, och deras åsikter ska övervakas av superstaten.
När varken censur, övervakning eller sanktioner fungerar krävs det muskler. Ledaren för liberala ALDE-gruppen inom EU har listat sex punkter för att förvandla EU från en union till en federal superstat, ett ”Europas förenta stater” där de europeiska folkens självständighet är avskaffad. En av dessa punkter är ett europeiskt FBI. I nuläget har Europol inte tillåtelse att agera över nationsgränserna utan medlemslandets godkännande. Ett nytt beslut från 2017 ger dock Europol ökade befogenheter i att operera mellan nationsgränserna och hämta in underrättelser om medborgarna.
Nästa steg på dagordningen är en gemensam militär, Eurocorps. Denna insatsstyrka finns redan men är fortfarande liten. Eurocorps är i nuläget underställd EU och Nato. Planer finns på att utöka Eurocorps nu när vissa saker tyder på USA tvekar om att engagera sig allt för mycket i Natos förehavanden i Europa i framtiden. Samtidigt rustar EU:s medlemsländer ner där målet är att inget land ska ha ett eget försvar, bara en armé som är underställd EU.
I nuläget låter EU Nato, som är globalisternas väpnade gren, sköta det militära. Men om Nato försvagas genom att Nato drar sig undan tyder allt på att EU själv kommer skapa en gemensam militär. Detta innebär att ett land som vill slå sig fri från EU och vara självständigt, eller inte är tillräckligt lojalt mot EU, inte har något försvar gentemot den EU-underställda armén. En nationell resning från en EU-stat skulle förmodligen resultera i ett militärt angrepp från EU. EU-kommissionens f.d. ordförande Jean-Claude Juncker har också uttryckt att han vill ha en EU-armé för att sättas in direkt mot Ryssland.
Europol och Eurocorps arbetar utefter en strategi för säkerhetspolitik där det bland annat framgår att Eurocorps också ska bekämpa kriser av inhemsk karaktär och att man förutom terrorism också ska arbeta mot ”våldsbejakande extremism” samt verka för ”övervakning och avlägsnande av olagligt innehåll i medierna”. På orwellianskt vis skriver man i kapitlet som rör Ukraina att man verkar för att ”stärka våra östra grannländers motståndskraft och upprätthålla deras rätt att fritt avgöra sin politik i förhållande till EU”.
EU är den totala motståndaren till frihet och mer makt till superstaten innebär att din egen frihet kraftigt begränsas. EU är ett instrument för att hålla folken i schack och se till att den globalistiska agendan kan genomföras.
