Det leder för oss nordbor till:
- Fler främlingar inom våra gränser.
- Mer smuggling och narkotika.
- Kriminella nätverk av tiggande romer.
- Högre arbetslöshet.
- En sämre miljö.
- Utförsäljning av våra allmännyttiga intressen.
- Att de redan rika blir allt rikare – på vår bekostnad.
En av EU:s viktigaste slutgiltiga målsättningar är att upplösa de olika staterna till förmån för en enda superstat. Detta sker under täckmanteln av ”fri rörlighet”. Det innebär att vår nationsgräns ska suddas ut och istället är det Europas gräns som ska råda. Detta har redan i mångt och mycket skett – den svenska och nordiska gränsen står, med undantag för vissa extrainsatta passkontroller på senare tid, vidöppen idag gentemot de övriga EU-länderna.
Det här leder i det första självfallet till att det blir väldigt lätt att flytta sig mellan de europeiska länderna och även att uppehålla sig i dem. Detta i sig är väldigt allvarligt då Europa består av flertalet olika etniciteter med skilda karaktärsdrag och kulturer. För all del är det allvarligare att vårt land invaderas av araber och afrikaner, men nog hade det fortfarande utgjort ett problem för oss och ett hot mot vårt folks överlevnad om exempelvis många miljoner sydeuropéer flyttade till Sverige. Även om vi ännu inte är där, skulle såklart ett framtida turkiskt medlemskap genast göra saken ytterligare betydligt mycket värre – då skulle plötsligt Nordens gränser stå vidöppna för 80 miljoner turkar varav den absoluta merparten är muslimer.
I det andra så leder det också till att det blir färre gränser för utomeuropéer att ta sig igenom för att nå Norden. Lyckas afrikanen eller araben ta sig in i EU är det också ganska enkelt att därifrån ta sig vidare till Sverige och Norden. Tidigare när det fanns gränskontroller också mellan EU-länderna fanns det betydligt fler stopp på vägen då invällarna behövde ta sig över flertalet gränser.
Värt att påpeka är också att inga passkontroller eller gränsbevakningar i världen räcker om det är ett land som är mer liberalt än ett annat med att dela ut medborgarskap till utomeuropéer. Då plötsligt är främlingarna medborgare i hela Europa och vi är tillbaka på den första punkten igen.
Ett EU-land kan inte besluta om att begränsa några av dessa ”rättigheter”. Ett EU-land kan inte ens besluta om att inte ta emot några icke-europeiska invandrare utan att stöta på repressalier då ”alla måste ta sitt ansvar” inom EU.
Inte nog med att dessa vidöppna gränser leder till att främlingsinvasionen snabbats på så leder det också till fördelar för smugglare och kriminella. Aldrig tidigare har det varit enklare att föra in droger i Norden eller att sysselsätta sig med trafficking. Aldrig tidigare har det heller varit enklare att fly och gömma sig undan från polisen genom att lämna landet. De romska kriminella nätverk med tiggare som opererar land och rike runt hade också varit omöjliga att driva utan EU:s öppna gränser.
De öppna gränserna gäller också för företag, produktion och försäljning och öppnar därför upp för organiserad kriminalitet av ett helt annat slag. Med minskade tullavgifter och enklare flytt av arbetare och produkter mellan länderna leder detta till en konkurrens som kanske kan gynna vissa (framför allt större) företagare, men som samtidigt ger långtgående konsekvenser för hela vårt folks framtid och vår miljö.
För varför ska en arbetsgivare anställa dig när han kan få någon från Estland till att i teorin utföra samma arbetsinsats för halva priset? Varför ska du köpa en produkt tillverkad i staden du bor i när du kan få en tillsynes likvärdig produkt som tillverkats i Makedonien mycket billigare? Detta kanske för övrigt inte ens är något du känner till då det makedonska ursprunget döljs i storföretagets logotyp. Alltså, fast att du stödjer samma företag som du alltid har gjort och som kanske är nordiskt i grunden, kan nu ingredienserna vara tillverkade någon helt annanstans utan din vetskap.
Givetvis blir detta en negativ situation i många aspekter. Dåligt för oss i Norden eftersom att arbetstillfällena för våra medborgare minskar då både arbetsgivare och arbetstagare konkurreras ut. Dåligt för Estland för att detta leder till att de får färre arbetsföra människor till de estländska företagen och färre som betalar skatt i Estland. Dåligt för Makedoniens folk för att detta leder till att det exporterande företaget kan dubbla sina priser och därför hellre exporterar än att sälja inom landet till det egna folket. Dåligt för miljön med produkter som fraktas längre sträckor och dessutom tillverkas i länder som kräver mindre ansvarstagande av producenten. Jättebra för de stora företag som kan utnyttja den billiga arbetskraften, de lägre inköpspriserna på import eller de genom export höjda slutpriserna.
Med de öppna gränserna är det dock ännu värre då det också gjorts betydligt enklare för företagen att starta upp filialer eller dotterbolag inom andra EU-länder. Det medför i sin tur att verksamhet enklare kan flyttas över landsgränser och leder i allt högre grad till att verksamhet i Norden flyttas österut.
Storfinansen ska enligt EU givetvis också ha samma möjlighet att kapitalisera på folkets behov och således luckras det upp för bestämmelser kring att sälja ut alla allmännyttiga intressen och låta alla ha samma möjlighet i köpen av dessa liksom i offentliga upphandlingar. Detta leder ofta till bristande kvalitet då en mångmiljardär på andra sidan kontinenten givetvis inte kommer känna samma samhällsansvar för ett ålderdomshem eller en vårdcentral som den egna staten eller landstinget hade gjort. Detta är också en av anledningarna till att mycket mat till skolbarn och åldringar idag köps från utlandet. En annan är att staten inte direkt får stödja några företag då detta anses hämma den europeiska konkurrensen – en lag som dessutom är problematisk ur andra aspekter.
Enligt den kalla och råa kapitalistiska värdegrund som EU bygger på är det dock precis så här det ska vara. Här finns inga högre värden, ingen respekt för naturen, folket och familjen. Du är bara en konsument med ex antal produkter att välja på från den öppna europeiska marknaden. En konsument i ett ekorrhjul där vårt eget folk fortlöpande ersätts av utomeuropéer med främmande värderingar och kultur. En konsumerande zombie i ett gränslöst Europa där storfinansen ytterligare kan fylla på sina redan välfyllda konton.
